Jag blev toksugen på jordgubbar och cyklade ner till affären. Det var fler än jag som hade samma tanke och kön var lång, i mina ögon lite väl lång. Hm, där framme stod det en tant med sin liter jordgubbar i en påse och stod och tog en massa extra från de andra som stod på bordet?! Tjejen, 15-16-årsåldern typ, såg helt förtvivlad ut. Fullt förståeligt!
Naturligtvis står alla bara och tittar, ingen gör eller säger något.
Well, jag är ju dessvärre inte den som håller tyst, så jag gick fram till tanten och frågade faktiskt vad hon höll på med? Jo, jag fick ju förstå att hon ville ha så mycket jordgubbar som möjligt eftersom de var så dyra. Jag sneglade lite mot tjejen som stod där och hon såg ännu mer förtvivlad ut...ok, dags för mig att rycka in.
Lugnt och sakligt försökte jag förklara för tanten att vi faktiskt var fler som ville handla, dessutom HAR hon sin liter - ska hon ha mer får hon faktiskt betala som alla andra. Nej, det skulle hon inte... Då sa jag till henne att jag tyckte att om hon skulle bete sig så kunde hon ju alltid gå till en annan affär för att få sina jordgubbar.
Så hon gick.
Och jag fick 5:- i rabatt på mina jordgubbar och världens leende från tjejen som sålde :).
3 kommentarer:
Men jösses vilken människa! Varför ska hon få mer än alla andra? Angående priset så är det ju bara att gilla läget, de brukar ju bli billigare sen. ;) Det är väl bara att skita i att köpa om det är SÅ dyrt.. men så fräckt! Stackars tjej.. Tur att du sa åt tanten! :D Heder åt dig!
Tycker du är modig! Jag har också aspergers men är inte den som går in i sociala situationer, så det var modigt!
Bra rutet.
Du är bäst.
Skicka en kommentar