Att vara glad för andras skull, jag inbillar mig att de flesta kan vara det, det är väl så livet är? Man gläds med andra, men man kan även gråta med andra. Men återigen blev jag besviken. I grund och botten vet jag inte vad det handlar om, eller hur man resonerar. Jag fick en solglimt, men uppenbarligen passar det inte vissa. Det som gör mig ledsen, är att det är människor som jag verkligen trodde på, hoppades på, som inte bryr sig ett skit.
Jag fick något positivt. Aj aj aj! Så får det minsann inte vara!
För jag är ju den sjuka (!), aggressiva (nja) och urbotade korkade människan. Som inte kan något. Som inte kan jobba. Som aldrig får må dåligt, för nog fan finns det alltid någon annan som mår sämre. Till det sistnämnda; ja det finns det alltid, något annat har jag aldrig påstått. MEN man kan faktiskt må dåligt på olika sätt. Det är liksom så det funkar i världen, eller är jag dum i huvudet som inte förstår bättre? kanske den naiva sidan av mig som tagit överhand, vad vet jag...
För en gångs skull har JAG gjort något BRA!
Fast tydligen var det inte så. enligt visa.
Ordet avundsjuka, det borde inte få finnas. Det missbrukas, och är dessutom många gånger farligt.
4 kommentarer:
Vet att det är lättare sagt än gjort, men skit i alla pessimister, du förtjänar bättre än så!
Är det DN-artikeln du menar?
Kanonbra! Var stolt.
Monica; Japp, jag har fått En enda negativ reaktion om det hela - men från en jag inte trodde, därav besvikelsen.
Men vad sjutton, jag är ändå jäkligt bra, så det har jag släppt nu ;).
Tack!
Hej Jenny! Jag är jätteglad att du ställde upp i DN. Fick artikeln via en god vän. Min dotter har asperger. Hon fick också diagnos i vuxen ålder. Genom att läsa din blogg kommer jag att kunna förstå henne mycket bättre. Ett stort tack från mig.
Skicka en kommentar