Sanslöst. Jag vaknade halv sex i morse (!) av att jag hade ont i ryggen, gick (haha, kröp..) upp som vanligt ur sängen och hällde i mig kaffe för att vakna tills tåget till sjukhuset skulle gå. Jag var ute i god tid, löste biljett och hoppade på tåget. Några minuter senare fick alla resenärer gå av för det stod en bil på spåret några mil bort.....
Fan?
Slängde mig på telefonen och fick tag på sköterskan på reumatologen och förklarade läget. Hon tyckte jag skulle stämma skånetrafiken ;). Nåja, jag skulle öka på dosen och hon fixade så det blev en avbokad tid så jag slapp betala avgift för uteblivet besöket. Snällt!! Fick en ny tid i slutet av Maj men med uppmaning om att ringa om jag blev sämre. Jepp.
Gick hem, skitsur, och satte mig vid datorn. Två timmar senare ringde det...det var sköterskan igen! Min läkare hade fått ett återbud 1½ timme senare, ville jag ha den? JA TACK! Sen la jag på luren och kom på att eh, jag har inga pengar till bussen både fram och tillbaka? Men det löste sig, min storasyster ryckte in. Tack!
Väl på plats blev det mycket prat. Jag ska öka på dosen cortison i några veckor till, läkaren ville även sätta in mig på cellgifter direkt. Uuuh... Vi diskuterade biverkningarna och hon sa att eftersom jag har biverkningar är nog inte tabletter något bra alternativ utan det får bli sprutor som jag ska ge mig själv en gång i veckan. Hon sa att jag garanterat skulle känna av det ganska rejält med tanke på dosen jag får (tabletter smyger man in dosen på, funkar inte med sprutor). Puh. In till sköterskan för att få första sprutan, bli instruerad i hur dom ska tas, vi skulle planera provtagningeschema (jag ska ta prover varannan vecka, jösses!), jag fick en massa blanketter, fick veta vad jag fick äta/dricka, vilka dagar jag inte får ta vissa mediciner (en slår tex ut cellgifterna), måste ha uppehåll om jag blir sjuk, får inte ta sprutor om jag går på penecillin osv. Det tog aldrig slut med info. För en jävla spruta? Haha.
Det är mycket mycket information som jag måste försöka komma ihåg... Fick även ett gäng remisser i handen, proverna ska dock tas på vårdcentralen så jag behöver inte åka till sjukhuset så himla ofta. Tack för det! :)
Jag fick förresten frågan om jag ville ha barn i framtiden. Nope! Andra får avla, inte jag. Då var det lugnt med medicinerna, för cellgifterna kan krascha genbanken..
Kortfattat av dagen...min kropp hatar mig. Den ville inte ha cellgifter....