Försäkringskassan

Det är likadant varje gång jag ska dit, mår illa ett dygn i förväg, hyperventilerar och sover uruselt. Helt i onödan. För när jag väl är där får jag träffa världens bästa handläggare, som får mig på bra humör och är en klippa. Jag har haft många handläggare genom åren, men sen några år har jag samma och hon är kanon!

Eftersom jag är så nojjig som jag är så fick jag lite hjälp, en vän mötte upp mig och följde med mig dit. Tack tack, guld värt!

Mötet gick bra. Det tog inte många minuter innan hon sa att någon rehabiliteringsplan för min del är inte aktuellt.   Jag har ett fungerande liv nu, en vardag full med viktiga rutiner - dessa ska inte rubbas. För vad som händer då vet alla som känner mig, jag går ner mig fullständigt och så tar det några månader innan jag är pigg och glad igen.

Senare i höst ska vi ha ett möte till tillsammans med min nya psykiater. För nu har jag äntligen fått en sådan och till henne ska jag i början av Oktober. Nervös? Jag? Nej nej, hur kan ni tro det...