tisdag 14 juni 2011

Väntar och väntar

Ja det är väl det jag gör nu för tiden.
Mycket kan jag ta, men total ignorans är faktiskt inte okej. Alls!
Frågan är hur jag nu ska gå vidare, för något måste ju hända snart. Många säger media, och visst är det lockande många gånger.

Tur jag har den här lilla sötnosen hemma, djuren är världens bästa medicin för min del. Villkorslös kärlek, finns det något bättre? Nej, det finns det inte...


I förmiddags var det boendestöd på schemat. Dags att laga köttbullar! Tyvärr har min PPP blossat upp sjukt mycket i min högra hand (gissa varför? stressen..!) och det känns inte helt okej att rulla köttbullar i händer med öppna sår. Uäck. Tur det finns engångshandskar.

Puh, mycket tankar. Tankar som jag inte riktigt vet om jag borde ventilera här. Jag har funderat på om jag ska göra bloggen läsbar endast för inbjudna en tid framöver. Pratade med bs om det idag, men jag kom fram till att varför ska jag göra någonting oläsbart när det inte är jag som gör fel?

Just nu gör jag allt för att försöka hålla mig vaken i några timmar till. Jag kunde inte sova inatt, vilket innebär att jag har varit vaken sen igår morse. Gissa hur mossig min skalle är för tillfället?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, du har ju en mysig katt att ta hand om:-) Förstår att det är tufft! Du har väl medicin. Jag sover mycket bättre sedan jag började med medicin. Kram!

Jenny sa...

ja lilla Zizzo, han är go :).

Jag äter 4 olika sömnmediciner varje kväll, så det är lite märkligt att jag inte slocknar ganska fort :S. Men jag tror att mycket handlar om att det är så ljust ute, jag är jättekänslig för det nämligen.. Kram kram! :)