fredag 17 juni 2011

Det här med ord...

Fan vad jag hatar min aspergerhjärna ibland.
Missuppfattningar är en del av min vardag och gissa om det är frustrerande.

Sen trodde jag i och för sig att folk äntligen hade lärt sig att man inte kan prata runt saker med mig, man måste vara rak på sak. Annars förstår jag inte. Så oavsett vad, rakt på tack.

Nu tänker säkert många; Hur svårt ska det vara att förstå?
Jag skulle vilja säga; Vad underbart det vore att förstå!

Jag är vare sig dum eller elak, jag är som jag är.
Ibland blir det skit av alltihop, ibland blir allt hur bra som helst.
Jag menar inget illa, ibland blir det bara så himla fel.
Vilket många gånger gör mig väldigt ledsen...
Jag sårar aldrig någon med vilje, jag är inte sån som människa.
Jag är precis tvärtom!
Alldeles för snäll.

Ibland är livet skit.
Idag är en sån dag.
Bara att ta nya tag imorgon...

Boendestöd ringer mig hela helgen.
Känns tryggt. Det är människor jag litar på.

4 kommentarer:

Ulle sa...

Folk kommer aldrig att förstå, det hjäpler inte hur många gånger man förklarar. Dom glömmer! Eftersom man som aspig ofta är lite obekväm oxå, säger mer vad man tänker å är ärligare än vad folk egentligen tål, så hamnar man ofta i blåsväder.ag hatar det!

Anonym sa...

Samma här:-(

Ann Helena Rudberg sa...

Hoppas du får en trevlig helg ändå! Kram på dej!

Anonym sa...

Jag vet inte om det beror på att folk INTE kommer ihåg eller att de VÄLJER att inte komma ihåg. Jag har några sådana personer i min omgivning där jag under år har talat om för dem att jag är ljus/ljudkänslig och att de kunde vara snälla att låta bli omskrivningar av saker...eller linda in saker i frågor som:"Kan du vara snäll att ta disken"? Men de har inte fattat än...ren dumhet,ignorans,glömska? Och sen skall en annan klassificeras som handikappad,haha ;-)