Nu känner jag att jag inte har någon kontroll. Alls.
Blev tillfrågad vilken kommun ena remissen skulle till. Va? Mer än så fick jag inte veta, för min andra psykolog kom springande.
Min vanliga psykolog hann inte prata mer med mig, tyvärr. Hade fått behöva lite kloka ord därifrån idag :(.
Nya psykologen gick igenom en del som gäller min PTSD (som enligt henne är värre än vad hon trodde - jag också), samt tvångtankar och tvångsarbete. Tjohej. Jag ansågs som extrem...vilket jag själv fick prova på! För hon frågade mig en del saker om hur jag tänkte när jag var där just Då och jag trodde verkligen inte det var så illa. OCD? Kan man lugnt säga....
Attans. Var jag tungen att berätta om väckarklockor, klockor i övrigt, telefoner, spisar, dörrar, stolar, mediciner, telefonstolpar, vita markeringar på vägarna, träd, bla bla...listan kan göras sjukt lång. Klart jag var tvungen, eftersom det är pissjobbigt att hålla på som jag gör...
Akutremiss till KBT-terapeut. Allt prat omkring det var faktiskt riktigt riktigt tufft att få höra, sett från någon annans håll (nån som tex. inte skrattar åt mig..) och att rent ut sagt få delar av mitt dagliga liv upptryckt i ansiktet.
Men jag gillade psykologen! Tyvärr får jag tydligen inte träffa henne igen............
(?!)
Det är ungefär här jag inte hänger med...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar