Fail på den, det ändrades...
Jag fick ett telefonsamtal från en sköterska därifrån förra veckan som beklagade hur jag blivit bortglömd och dåligt behandlad. Hon fick prata på rätt bra för att jag skulle lyssna på henne då jag var väldigt avig till en början - nu passar det liksom? Jag fick i alla fall en läkartid så får vi se... Samt hennes direktnummer. Hon erbjöd sig att vara samtalskontakt och jag får väl ringa henne nästa vecka antar jag, som jag i nåt svagt ögonblick lovade.
Igår pratade jag länge med boendestödet och jo, det är nog dags för psyk igen. Denna gången framförallt en samtalskontakt, jag tror tyvärr att det behövs. Om jag får förtroende det vill säga, och det vet man ju aldrig med mig. Det krävs mycket för att jag ska öppna mig. Väldigt mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar