Men jag har ändå vunnit högsta vinsten!
Han dog inte av skräck, inte jag heller för den delen. Han var lugn, fokuserad, luktade på mina skor och funderade på hur sjutton jag hamnade på ryggen...och slingrade sig framåt i skritt som en orm. Balansen finns inte där men den dyker upp framöver. Jag minns inte riktigt när jag var så lycklig sist som i det här ögonblicket! Det krävs inte så mycket för att göra mig glad...

1 kommentar:
Rida är kul! Men dyrt. Länge sedan jag red. Kram!
Skicka en kommentar