Varmt!

Idag tänkte jag vara smart och åka till stallet tidigt, innan det hann bli riktigt varmt. Hur tänkte jag där? Smhi-appen visade 25 grader när jag var framme halv tio.......... Och jag var redan genomsvettig. Nåja, jag tänkte ta hand om min egna häst innan jag tog nästa, men se det var Eldman inte alls intresserad av. Han stod och sov i dörröppningen till lösdriften, han lutade sådär snyggt mot dörrkarmen så det inte fanns en chans och komma in förrän jag fått liv i honom. Så jag puttade lite på honom, fick en grymtning till svar, så jag puttade lite till, han grymtade...ja så höll vi på ett tag. Till slut fick jag liv i honom ;). Han gillar inte ALLS denna värmen! Så han fick nöja sig med en snabb avborstning och ungefär två miljoner pussar och kramar. Sen ville han in i svalkan igen...

Jag är mycket partisk, men uj så fin han är...

Sen skulle häst nummer två få motion. I skritt. Annars hade vi tvärdött  båda två... Men det räckte gott och väl, för jag lyckades få liljeholmens och tändas både en och två gånger! Han tyckte det var lite jobbigt, men jodå, jag fick igång bakbenen ett och ett, och som svar fick jag en frustning och några sekunders längning. Mer än så kräver jag inte i nuläget, för det är jobbigt för honom. Härligt!  

Jag verkligen älskar och göra finliret med hästar, dvs få rätt på de där små små detaljerna. För att citera den högt suckande veterinär Göra Rydén för några år sen; du har en sån där känslig dressyrröv!. Ja Anders det har jag hahaha!

Förresten, har Eldman en gosig hjärtrumpa eller har han?

När jag kommit hem, ännu mer svettig ;), så fick jag stoppa i mig lite mat, lite mer kaffe och sen var det dags och rasta katten. MysZizzo som blir SÅ glad så fort jag tar fram selen och filten. Han njöt verkligen där i skuggan! Ja jag också för den delen...

Är du nöjd med Försäkringskassan, berätta inte det för någon!

För då är du dum...
De som inte får hjälp, de ska minsann få synas.
De som inte är nöjda, de skriker högt som f*n.
Beter man sig illa kan man räkna med att få skit tillbaka...

Men vi som är nöjda.... Varför får inte vi höras?

Jag hoppas inte jag är den enda i världen som anser att Försäkringskassan är en bra myndighet.

Julia och Jag!

Dåligt med uppdatering, men händelserikt har det varit!

Förra veckan tabbade jag mig lite. Jag hade varit nere på vårdcentralen och tagit prover, inte haft något vatten med mig och blev lite snurrig när jag kom hem så jag tog tag i första bästa sak. Med vänster hand. Helvete, jag lyckades knäcka gipset! Så jag fick ringa ortopeden... Jag har världens finaste vänner så jag fick skjuts till akuten! Där fick jag ett lite kortare, tjockare och bredare gips - så nu borde det väl hålla? Än så länge har jag inte klantat mig i alla fall...

Ännu en konstig sak. Mina leverprover är ÄNNU bättre. Huh? Så nu slår vi på stort, dosen på cellgifterna dubblas - nu jäklar ska den sista värken bort!

En annan viktig sak som hänt är att jag numera inte har någon kontaktperson. Det är en lång historia och när handläggaren ringde mig i förra veckan och frågade mig om hur det gick sa jag att jag faktiskt ville säga upp kontraktet. Hon förstod mig, men det var inte utan ångest jag gjorde det... Men det är bäst för alla parter. När handläggaren är tillbaka från sin välförtjänta semester ska vi hitta en ny, för utan ska jag inte bli.

Det har som sagt varit en händelserik vecka. Men korkad som jag är, har jag redan glömt vad det var jag skulle skriva om...

...och hästen han, tja, växer...både på höjden och bredden.

Morgonproblem..

Pappa tyckte jag var lite väl långhårig. Happ...så han ringde frisören!

Det är skönt med kortare hår, men jag hade glömt hur jobbigt det är på morgnarna. Frisyren är inte så...eh...snygg. Innan var det enkelt, bara att ta fram ett gummiband och slänga upp det. Funkar inte riktigt längre! Men snyggt blev det ;).

Armen i gips, oops!

Hoppsan, som det kan bli! :D

Hästen skulle flyttas igår och jag råkade komma i kläm i transporten när han blev rädd. Eftersom det krasade rejält trodde jag att jag brutit tummen... In med skrället i transporten, iväg till nästa stall och sen fick jag skjuts till akuten.

Undersökning, röntgen (ni anar inte hur skumt man måste stå för att få en bra bild på baksidan av tummen...yoga på hög nivå!) och tre timmar senare en dejt med ytterligare en ortoped. I gipsrummet. Oh no! Ingen fraktur utan jag har lyckats demolera lite ligament istället. Jag hade faktiskt föredragit en fraktur, för det kräver ingen rehabilitering. Nåja, jag blev gipsad och det ska tas av om tre veckor. Känns det inte bra då ska jag gipsas några veckor till. Det har jag inte tid med! Ortopeden sa att det var tur att ena senan inte gått av utan bara är rejält uttöjd, annars hade det blivit steloperation för den senan kan man tydligen inte sy ihop.

Jag bara asgarvar, detta är så typiskt mig! De jag känner suckar bara, jag förstår inte varför... ;).

TUR det är vänster arm eftersom jag är högerhänt! Men hjälp vad handikappad jag är, nu förstår jag hur mycket man verkligen behöver sina tummar. Bara en sån sak som att skriva på datorn är ju knepigt!

Dagens prövning; Diska och duscha. Det ska bli intressant!

Jag vaknade halv sex i morse av att jag drämde gipset i huvudet. Bra jobbat.

Men, vad hände nu?

Jag kliar mig i huvudet, vilket jag inte är ensam om, personalen på reumatologen gör precis samma sak.
Förra veckan fick jag besked på att jag förmodligen skulle tvingas sluta med cellgifterna eftersom mina levervärden var riktigt riktigt usla. Det blev deppigt värre kan jag lova!

I Torsdags tog jag nya prover och i morse fick jag tag på sköterskan för att få besked på om jag skulle kunna ta sprutan idag eller inte. Alltså...mina levervärden är helt normala?! Vi fattar ingenting?!

Så nu är planen att jag skulle ta sprutan idag, vilket jag gjort, samt ta nya prover på Måndag nästa vecka för att då se om det fortfarande är okej. Är det lika bra då så höjer vi dosen för ännu bättre effekt. Tjoho! Det känns bra det här!!!