Illamående och bloggtips

Jag bröt precis ihop lite, när jag återigen läste i Sveriges överlägset roligaste mammablogg. Jag bröt ihop igår av precis samma orsak, på toaletten hos reumatologen, när jag lämnade urinprov. Orsaken? Läs det här gamla blogginlägget från Malin så fattar ni...*asg*

http://www.meekatt.com/2012/01/krak-i-luggen-pimpad-pa-gynbesok-dov.html

Fy satan vad jag mår illa idag. Och så åt jag chili för en stund sen. Hur tänkte jag där?

Kaotisk dag, men jag kom till läkaren till slut...

Sanslöst. Jag vaknade halv sex i morse (!) av att jag hade ont i ryggen, gick (haha, kröp..) upp som vanligt ur sängen och hällde i mig kaffe för att vakna tills tåget till sjukhuset skulle gå. Jag var ute i god tid, löste biljett och hoppade på tåget. Några minuter senare fick alla resenärer gå av för det stod en bil på spåret några mil bort.....

Fan?

Slängde mig på telefonen och fick tag på sköterskan på reumatologen och förklarade läget. Hon tyckte jag skulle stämma skånetrafiken ;). Nåja, jag skulle öka på dosen och hon fixade så det blev en avbokad tid så jag slapp betala avgift för uteblivet besöket. Snällt!! Fick en ny tid i slutet av Maj men med uppmaning om att ringa om jag blev sämre. Jepp.

Gick hem, skitsur, och satte mig vid datorn. Två timmar senare ringde det...det var sköterskan igen! Min läkare hade fått ett återbud 1½ timme senare, ville jag ha den? JA TACK! Sen la jag på luren och kom på att eh, jag har inga pengar till bussen både fram och tillbaka? Men det löste sig, min storasyster ryckte in. Tack!

Väl på plats blev det mycket prat. Jag ska öka på dosen cortison i några veckor till, läkaren ville även sätta in mig på cellgifter direkt. Uuuh... Vi diskuterade biverkningarna och hon sa att eftersom jag har biverkningar är nog inte tabletter något bra alternativ utan det får bli sprutor som jag ska ge mig själv en gång i veckan. Hon sa att jag garanterat skulle känna av det ganska rejält med tanke på dosen jag får (tabletter smyger man in dosen på, funkar inte med sprutor). Puh. In till sköterskan för att få första sprutan, bli instruerad i hur dom ska tas, vi skulle planera provtagningeschema (jag ska ta prover varannan vecka, jösses!), jag fick en massa blanketter, fick veta vad jag fick äta/dricka, vilka dagar jag inte får ta vissa mediciner (en slår tex ut cellgifterna), måste ha uppehåll om jag blir sjuk, får inte ta sprutor om jag går på penecillin osv. Det tog aldrig slut med info. För en jävla spruta? Haha.
Det är mycket mycket information som jag måste försöka komma ihåg... Fick även ett gäng remisser i handen, proverna ska dock tas på vårdcentralen så jag behöver inte åka till sjukhuset så himla ofta. Tack för det! :)

Jag fick förresten frågan om jag ville ha barn i framtiden. Nope! Andra får avla, inte jag. Då var det lugnt med medicinerna, för cellgifterna kan krascha genbanken..

Kortfattat av dagen...min kropp hatar mig. Den ville inte ha cellgifter....

Men åh, glömde ju!!

Ha, insåg att jag glömt skriva om mitt arbets-ekg som gjordes i Tisdags! Nu blir det lite fel i ordningen med telefonsamtal och grejer men men...

Det gick både bra och dåligt!
Positivt; Hjärtat är friskt igen!Tjohooo!
Negativt; Hög vilopuls, precis som jag haft sen i November. Samt att lungorna tvärdog efter fyra minuter på den där cykeln. Jag gick med andra ord inte igenom besiktningen helt utan anmärkning. Mitt blodtryck var äntligen perfekt igen, närmare bestämt 120/80.

Det var en ny hjärtläkare denna gången och han var precis lika trevlig som den som gjorde ultraljudet. Jag berättade om hur bra jag blev av cortisonet, för även lungorna och andningen blev mycket mycket bättre av det. Förra veckan slutade jag med det och allt kom tillbaka. Kul, jättekul.

Han tyckte det var lite oroväckande och skulle lägga en lapp till min läkare på reumatologen om detta och att jag skulle träffa henne bums. Han vill att vi går igenom utredning gällande SLE igen. Så det var därför sköterskan därifrån ringde mig idag, för en snabb tid.

Oväder, Läkarbesök och kylskåpsrensning!

Tjohoo! PANG....lät det 2 sekunder efter det att en blixt lyst upp hela min lägenhet kvart i fyra i morse. Jag flög upp ur sänge, Zizzo flög upp I sängen... Årets första åskoväder! Jag gillar inte alls åska, så jag gick upp då och kunde inte somna om. Åska på dagarna funkar hyfsat men på natten är det lite läskigt. Zizzo gick dock och la sig igen, antar att han var rejält trött efter sin årsdebut på gräsmattan igår eftermiddags ;).

Vid 9-tiden ringde sköterskan från Reumatologen som sa att hon pratat med min läkare och hon tryckte in mig på en akuttid på Måndag, hon ville absolut träffa mig nu och inte om en vecka. Jag skulle även börja med cortisonet igen redan idag på den dosen där jag mådde hyfsat bra. Tur hjärnan funkar ibland så jag kommer ihåg doseringarna ;). Jag hade redan medicinen hemma så jag slapp gå ner till Apoteket i alla fall. jag ska även ta ett gäng prover till så jag ska hämta remisserna på Måndag och bli tömd på blod igen på provtagningen.

Sen hade jag boendestöd. Hihi. Jag fick för mig att jag skulle städa kylskåpet för jag hade en liten aning om att det behövdes. Nähä?! Seriöst, ni kan inte ana hur mycket IS det var där inne?! Vi stod och skrapade bort det med en sked och jag gjorde fina snöbollar som jag kastade i diskhon. Där var mer snö och is än vad vi haft i Skåne under hela vintern. Burken med rödkål var till och med fastfrusen (!!).

Så kan det gå när man glömmer stänga kylskåpet en natt och sen råkar glömma bort att den varit öppen = det bildas is. Heja mig! I fortsättningen måste jag städa där lite oftare, samt inhandla lite nya saker. Det var inte bara rödkålen som var frusen om man säger så...

Jag är inte bara född klumpig, jag är född trög också.

Dagsutflykt till Helsingborg

I morse knackade det hårt på dörren, jag var ganska nyvaken och öppnade dörren.
Fick frågan om jag ville följa med till Helsingborgs djursjukhus med sto och ett dygnsgammalt föl som inte mådde bra. Klart jag ställer upp!!! Så det var bara och hoppa ur morgonrocken snabbt som sjutton, på med kläder och värma vatten till kaffet eftersom jag inte hunnit få i mig min morgondos. Tanken var ju att Mona skulle överleva bilresan på 15 mil enkel resa så jag tänkte att det var det bästa och göra ;).

Väl framme på gården tittade jag in till fölis och han var riktigt riktigt hängig :(. Så det var helt klart rätt val att åka iväg, hellre en gång för mycket eller en gång för lite liksom. Det går FORT med föl när det väl går utför. Minns när min häst var föl och fick sprutdiarré, tjohej....det fick gå undan. Nåja, iväg kom vi och aldrig förr har resan dit gått så fort! Kändes det som i alla fall.

Fölis låg fortfarande ner när vi skulle lasta av honom och stoet, så veterinären kom ut och hjälpte till med honom. Lillkillen! Efter en snabbkoll så hittades inget uppenbart fel, dock var han lite svullen kring kotlederna och naveln var lite skum. Så dom fick stanna kvar och får komma hem tidigast imorgon. Det ska tas mer prover  och naveln ska ultraljudas. Håll tummarna för att han är frisk är ni snälla!!

Imorgon ska jag till sjukhuset och göra arbets-ekg. Puh... Sen hem fort som tusan och förhoppningsvis upp till Helsingborg igen!

Och DÄR dog hjärnan...

Igår tog det tvärstopp. Jag skulle vara duktig (!) och handla grejer så jag kan låsa fast cykeln i cykelskjulet här utanför och sprang glatt in i affären. En Söndag, grattis Jenny, vilket bra val! Inte nog med att det var massor med folk där - de hade dessutom flyttat runt alla saker.

Vilket innebar att min panikångest knackade på axeln och bjöd in sig själv. Hemskt trevligt...
Jag fick inte tag på det jag skulle utan rusade in på ICA istället. Där flyttar dom inte runt sakerna längre i alla fall, så är kan jag känna mig trygg.

...jag har svårt för förändringar som jag inte är beredd på, om någon nu inte har lyckats lista ut det.

Jag åt förresten tårta till frukost. Det får man göra, har jag läst nånstans.

Permanent sjukersättning

Då var det klart och jag är väldigt glad :).

Min handläggare på Försäkringskassan ringde mig och var glad, hon hade precis fått beslutet i sin hand där det stod att jag från och med 1 Maj har blivit beviljad permanent sjukersättning. Jättegulligt att hon ringde, så jag slapp vänta några dagar tills brevet skulle dyka upp :). Som vanligt var det snabb handläggning på det hela, vad kan det ha tagit - två veckor? Och jag som var nojjig över att mitt LOH var försenat haha.

Nu ska jag hoppa in i duschen, sen måste jag iväg till Apoteket och hämta ut det sista som beställdes igår. Sen har jag frikort där, tack gode gud för det! Nu ska jag bara bli frisk från infektionen så jag kan få mitt järndropp också. Jag börjar bli väldigt väldigt trött på att vara sjuk nu...